Nous Photo Shop: Grunder: Lager: Blandningslägen

Hittills har jag jämfört lager med bilder målade på genomskinliga plastark där färger endera täcker varandra eller blandas som i verkligheten om de är delvis genomskinliga. Jag tänker inte ta tillbaka den jämförelsen nu, men den måste utvidgas en aning därför att photoshop tillåter dig välja bland ett antal andra sätt för lager att samverka än detta.
Hur lager samverkar med varandra kallas för blandningsläge och förutom det normala vi tittat på hittills finns ytterligare tjugotvå mer eller mindre intutiva lägen att välja på plus ett extra som bara kan appliceras på lagergrupper.

I exemplen som följer kommer jag att använda mig av ett par ganska enkla bilder bestående av två lager vardera. Den första består av ett grått, tonat "S" lagd över en andalusisk bergssida och den andra består av två blå övertoningar lagda på varandra. I den andra bilden med övertoningarna går övertoningen från färgvärde 0 till färgvärde 255 och i den kan vi se precis vilken effekt varje kombination av färgvärden ger - längst upp i vänstra hörnet är både övre och undre färgvärdet noll, längs ned i vänstra hörnet är övre färgvärdet 255 och undre färgvärdet noll, längst upp i högra hörnet är övre färgvärdet noll och undre färgvärdet 255 och till sist längst ned i högra hörnet är både övre och undre färgvärdet 255. I bland kan det vara svårt att se exakt hur resultatet blir, så om du för musen en gradientbild får du se en "fusklapp" där jag gjort alla pixlar med färgvärde 255 röda och alla pixlar med färgvärde noll gröna.

I alla exempel nedan kan du växla mellan originalet och effekten av blandningen genom att föra musen över bilden.
I exemplen nedan finns i vissa fall en matematiskt formel för hur photoshop räknar fram resultatet av blandningen. Du kan alltid välja att strunta i dessa om du vill, men om du tänker läsa dem skall du veta följande:

Photoshop arbetar för det mesta med normaliserade färgvärden, dvs där färgvärdet 255 motsvaras av värdet 1 och alla andra blir fraktioner av detta. Man får fram det normaliserade värdet genom att dividera rgb-färgvärdet med 255, så att tex RGB-värdet 137 blir 137/255=0,54. Omvänt kan du få fram ett RGB-färgvärde genom att multiplicera det normaliserade färgvärdet med 255. En formel som jag skriver som rp=a*b skall alltså översättas till rp/255=(a/255)*(b/255) om du räknar med RGB-färgvärdena.
"rp" symboliserar "resultatpixel", dvs det färgvärde som blir resultatet av blandningen
"a" symboliserar en pixel i det övre lagret, det som blandningsläget appliceras på
"b" symboliserar en pixel i underliggande lager, den som a blandas med. Lägg märke till att om man lägger blandningslägen på flera lager ovanpå varandra kan den pixel som b representerar i sin tur vara framräknad som ett resutlat av tidigare blandningar.
Blandningslägen kan vara symmetriska eller assymetriska. Symmetriska blandningslägen ger samma resultat oavsett vilket lager som ligger överst, medan assymetriska blandningslägen ger olika resultat beroende på vilket lager som ligger överst.
Mattedelen ligger inramat i en egen ruta för att du lätt skall kunna hitta dem eller undvika dem vilket du nu föredrar.

Blandningslägesmenyn

Överst till vänster i lagerpaletten ovanför låsalternativen, och i en del lagerstilsmenyer, finns den rullgardinsmeny som du kan se här till höger. I den väljer du blandningsläge för ett helt lager, för den lagerstil du arbetar med osv.
Blandningsläget gäller normalt bara för det objekt du valt läge för i menyn: Ett lager om du valt blandningsläge i menyn på lagerpaletten; en lagerstil om du valt blandningläget i menyn för en lagerstil med mera. Blandningsläget talar då om hur det objekt som du valt blandningsläge för skall blandas med lagret omedelbart under i lagerlistan. Resultatet blir ett "virtuellt lager" på det sättet att om du definierar andra blandningslägen än normal på flera lager i rad (som ligger rakt ovanför varandra i lagerlistan) kommer blandningsläget att tala om hur det objekt du valt läge för skall blandas med det "virtuella lager" som ligger rakt under. Detsamma gäller ju för övrigt även då du anger att flera lager i rad skall vara halvgenomskinliga tex.

Blandningsläget "mörkare" påverkar alla pixlar där det övre lagret (lagret som blandas) är mörkare än pixlarna i lagret under. Blandningen sker per kanal, vilket gör att för alla pixlar där den röda kanalen i blandningslagret är mörkare än i lagren under blandas den röda kanalen, för alla pixlar där den gröna kanalen är mörkare blandas de gröna pixlarna och där de blå är mörkare blandas de blå.

Multiplicera fungerar på samma sätt som om du skulle ha lagren på två diabilder, lägga dem på varandra och hålla upp dem mot ljuset. Allting blir lite mörkare, men de mörkaste områdena påverkas mest vilket framhäver skuggor och konturer i bilden. Det fungerar dessutom precis likadant oavsett vilket lager som ligger överst.
Multiplicera kan användas för att rätta till en lätt överexponerad bild vilket du kan läsa om i avsnittet Mörkare bild med multiplicera

Ett dramatiskt och lite okänsligt blandningsläge som "bränner" färger. Med en liknelse från gammaldags fotografi kan man säga att man använder det överliggande lagret som en mask för att exponera det underliggande lagret. Blandningsläget mörkar ner bilden rejält, och resultatet blir svart överallt där det överliggande lagret är svart och där det överliggande lagrets färgvärde är större än det undre lagret efter att det inverterats. Detta innebär att ungefär hälften av alla möjliga resultat blir svarta och eftersom formeln för blandningsläget appliceras per kanal betyder det i sin tur att resultat oftast kommer att bli endera svart eller en nyans med bara en eller två färgkomponenter.

Det här blandningsläget kallas också subtraktiv färgblandning. I alla de fall där summan av över och underliggande lagers färgvärden blir mindre än 255 blir resultatet svart. Jämför vi med efterbelys med färg så blir lika många pixlar svarta, men beteendet för linjär efterbelysning är mjukare och jämnare med en betydligt mer gradvis vergång mot ljusare färger. Totalt sett blir dock bilden mörkare med linjär efterbelysning än med efterbelys med färg.

Blandningsläget "ljusare" fungerar precis tvärt om mot blandningsläget "mörkare", dvs det påverkar alla pixlar där det övre lagret (lagret som blandas) är ljusare än pixlarna i lagret under. Blandningen sker per kanal, vilket gör att för alla pixlar där den röda kanalen i blandningslagret är ljusare än i lagren under blandas den röda kanalen, för alla pixlar där den göna kanalen är ljusare blandas de gröna pixlarna och där de blå är ljusare blandas de blå.

Raster fungerar precis tvärt om mot multiplicera. De två lagren kommer att blandas så att de blir ljusare, på samma sätt som om du projicerar två diabilden från två projektorer på samma skärm. Precis som multiplicera fungerar raster likadant oavsett vilket lager som ligger överst.
Matematiskt fungerar raster som att multiplicera inversen av de två lagren.
Raster kan användas för att rätta till en lätt underexponerad bild vilket du kan läsa om i avsnittet Ljusare bild med raster

Här har vi motsatsen till efterbelys med färg. Med en analogi från gammaldags fotografi kan man säga att färgskugga använder överliggande lager som en mask som skyddar undeliggande lager mot exponering. alla färger blir ljusare - mer ju ljusare färgen var från början. Effekten liknar raster, men ger mer kontrast och därmed en del risk för färgförändringar

Det här blandningsläget är åtminstone enkelt att förklara hur det fungerar - man lägger helt enkelt ihop färgvärdena för övere och undre lagret. Det här leder naturligtvis till att en hel del av resultatet blir helt vitt - överallt där summan av färgvärdena blir större än 255. Linjär skugga är - inte helt överraskande kanske - motsatsen till linjär efterbelysning. Effekten är lite kraftigare än raster och färgskugga för de ljusaste delarna av bilden, men är lite mildare och mjukare mot de mörkaste delarna än vad fägskugga är.

Täcka över är en kombination av två andra blandningslägen: För alla delar av det underliggande lagret som är mörkare än 127 (dvs 50% luminans) används (i stort sett) samma formel dom för blandningsläget multiplicera medan för alla delar där det underliggande lagret är ljusare än 127 används (i stort sett) samma formel som för blandningsläget raster. Effekten dubbleras av täcka över, så den blir ännu lite mer intensiv än för multiplicera och raster. Effekten blir att ljusa delar av bilden blir ljusare, mörkare delar av bilden blir mörkare - ett bra sätt att öka kontrasten i en bild alltså.

Formeln för mjukt ljus kan avskräcka den mest härdade, men effekten i sig är åtminstone begriplig som tur är. Grunden är densamma som för skarpt ljus - allt som i det överliggande lagret är mörkare än 127 gör bilden lite mörkare medan allt som är ljusare än 127 blir ljusare. Sättet som de åstadkommer det på är dock lite olika. Mjukt ljus använder sig av en betydligt mjukare variant av såväl multiplicera som raster och effeekten blir därför mycket mjukare och subtilare än täcka över med mindre klippning som resultat.

Blandningsläget Strålljus ger ibland ganska hysteriska resultat, men har sina användningsområden trots det. Strålljus delar i bilden i tre områden och använder olika formler för dessa tre områden:
- Där bakgrunden är hälften så ljus som det överliggande lagret eller ljusare blir resultatet dubbla värdet av det överliggande lagret
- Där bakgrunden är dubbelt så mörk som det överliggande lagret minus 50% grått eller mörkare blir resultatet värdet av det överliggande lagret minus 127
- Överallt annars är lagret utan effekt
Det där var kanske inte helt lättbegripligt, men i princip blir en fjärdedel av bilden en mycket ljusare kopia av det övre lagret, en fjärdedel blir en mycket mörkare kopia av det övre lagret och resten blir en oförändrad kopia av undre lagret. Det här blandningsläget är praktiskt för att mixtra med resultatet av en del filter som tex oskarp mask.

Hård blandning är det blandningsläge som ger mest dramatiskt resultat av alla - det gör helt enkelt alla pixlär där summan av överliggande lager och bakgrund är ljusare än 255 helt vita och alla pixlar där summan är mindre än 255 helt svarta. Vitt och svart är en sanning med modifikation naturligtvis eftersom det här görs per kanal. Slutresultatet blir i alla falla att resultatet ger endera värdet noll eller 255 i alla färgvärden för alla pixlar och därmed blir varje pixel efteråt endera svart, vit, röd, blå, grön, cyan, magenta eller gul.

Differens inverterar det underliggande lagret beroende på färgvärdena i det överliggande lagret, eller om man så vill: Resultatet är absolutbeloppet av skillnaden mellan förgrundslagret och bakgrundslagret (absolutbelopp betyder att om resultatet blir negativt så gör man det positivt, absolutbeloppet av -6 är alltså 6 till exempel).

Nyans är det förstaq av fyra blandningslägen som arbetar med en annan modell av hur bilden är uppbyggd. I stället för RGB som de andra använder arbetar Nyans och de tre förljande blandningslägena en modell som kallas HSL - Nyans/mättnad/luminans (Hue/Saturation/Luminicense). Varje pixel har i HLS ett färgvärde, ett färgmättnadsvärde och ett ljushetsvärde och färg, mättnad och luminans kan därför modifieras oberoende av de andra två till skillnad från RGB där dessa tre hänger ihop och alltid ändras tillsammans.
Nyans ändrar som man skulle kunna gissa nyansen hos underliggande lager till den nyans det överliggande lagret har. Nu skulle man ju därav kunna sluta sig till att överlagringen i spanienbilden här bredvid alltså borde bli grå över hela "S"-et, men icke! Anledningen är att pixlarna i "S"-et faktiskt har lite slumpmässiga färger här och där men att mättnaden är 0. Färgerna kommer sig av att sättet som photoshop gör övertoningar på ibland ger ett litet, litet färgfel när färgerna avrundas - grönt för en viss pixel kan till exempel avrundas till 136 medan rött avrundas till 137 även om de båda fån början var exakt lika. Eftersom mättnaden efter överlagringen tas från bakgrundslagret kommer dessa färgklickar att synas. En av många tusen överraskningar som arbete med blandningslägen kan bjuda på alltså.